Bonde.nu/Jordbruk/Bondesamhällets historia

Bondesamhällets historia i Sverige och världen

Ett bondesamhälle är ett geografiskt område där den ekonomiska verksamheten till största delen består av jordbruk. Det kan också kallas agrarsamhälle eller jordbrukssamhälle. Sedan urminnes tider har vi odlat vår mark och gått från samlare och jägare till att försörja våra familjer genom jordbruk. Där detta hände först var i Asien, där skiftet ägde rum mellan 8000 och 6000 f.Kr. Övergången sägs sedan ha skett i Syd- och Centralamerika, liksom i Östasien, Sydostasien, Sydost- och Centraleuropa under åren 6000 till 4000 f.Kr. I Indien och Afrika började bondesamhällen dyka upp först runt 4000 till 2000 f.Kr. Förändringen skedde dock gradvis och tog lång tid. I vissa områden lever människor fortfarande på detta sätt, de överlever då till exempel på dagens fiskfångst eller jakt på vilda djur.

Gutsherrschaft och Grundherrschaft

Bondesamhällen fanns i olika former och storlekar. Vissa länder använde sig av godsjordbruk, vilket innebar att man anställde självägande bönder eller att bondgårdarna brukade jorden på egen hand. Detta var någonting som främst användes i Romarriket, främre Asien samt Egypten. Man brukar också säga att det fanns två typer av dessa olika godsdrift, varav den ena kallades Gutsherrschaft och den andra för Grundherrschaft. Gutsherrschaft innebar att man arbetade direkt hos en godsägare, vilket kunde innebära både lantbruk och hantverksarbeten. Grundherrschaft å andra sidan kännetecknades av att inkomsterna istället för att komma från själva godset istället kom från dagsverken, naturavgifter och från de människor (torpare och brukare) i trakten.

Industrialismen medförde stora förändringar

I mitten av 1800-talet utvecklades de flesta av de gamla jordbrukssamhällena till industriella civilisationer. En annan förändring skedde i slutet av 1970-talet. Samhället började förändras till ett datorteknik- och tjänstesamhälle. Vi är fortfarande där nu och söker efter effektivare arbetsmetoder. Det är svårare att arbeta som jordbrukare i dag än tidigare. Konkurrensen är hård och man måste konkurrera med utländsk massproduktion.

Det finns dock hopp för framtiden, en växande rörelse och medvetenhet börjar växa fram bland svenska konsumenter. Vi söker nu efter färska skördar från våra närområden. På så sätt minskar vi också koldioxidutsläppen och behöver inte skicka varor genom Europa med flyg, båt eller stora lastbilar. Vi har också börjat tänka mer ekologiskt i Sverige och vi vill att våra varor ska vara fria från bekämpningsmedel. Vi tar hänsyn till saker som de arbetare som arbetar på jorden; deras arbetsförhållanden; om de är ett resultat av barnarbete och så vidare.

Betande kor på en grön äng med höga berg i bakgrunden.

Sverige har en lång och stolt historia

Sverige har en lång och stolt historia av ekologiskt jordbruk. Många bönder i Sverige har en ekologisk mentalitet när det gäller deras grödor. De utnyttjar resurserna på sina egna gårdar på ett utmärkt sätt. Idag odlar vi potatis, sparris, jordgubbar, rödbetor, sallad och flera sorters kål i Sverige. Till hösten då skörden är som allra störst så finns olika marknader runt om i landet. Det är exempelvis under höstens högsäsong som vi frossar i godsaker som äpple, päron, plommon, bär, svamp och körsbär.


Skrivet av Karl Oskarsson

Skriv en kommentar