Bondesamhällets historia i Sverige och världen

Ett bondesamhälle är ett geografiskt område där produktionen till största del är av jordbrukskaraktär. Det kan också kallas för ett jordbrukssamhälle eller agrarsamhälle. Att bruka vår jord har vi gjort sedan urminnes tider, vi gick från att vara samlare och jägare till att försörja familjen på att bruka jorden. Först ut var främre delen av Asien där övergången skedde cirka 8000- 6000 f. kr. I syd och mellanamerika samt östasien, sydöstra och mellersta Europa så sägs övergången ha skett mellan 6000- 4000 f.Kr. I Indien och Afrika så började bondesamhället att inträda mellan 4000-2000 f. Kr. Men förändringen gick långsamt och över mycket lång tid. På vissa platser så fortsätter det sedvanliga jägar- och samlarsamhället, även i dag så lever människor på detta sätt. De lever på dagens fiskfångst eller på sin jakt av vilda djur exempelvis.

Gutsherrschaft och Grundherrschaft

Det fanns olika former av bondesamhället, för vissa samhällen så brukades jorden av självägande bönder eller också så användes godsdrift. Detta användes främst i Romarriket, Egypten och i främre Asien. Det fanns två olika typer av dessa godsdrift och den ena kallades för Gutsherrschaft vilket innebar att man arbetade direkt hos en godsägare, det handlade både om hantverksarbeten och lantbruk. Den andre godsdriften kallades för Grundherrschaft och kännetecknades av att istället för att inkomsterna kom ifrån själva godset så kom de naturaavgifter, dagsverken och från människorna i trakten som torpare och brukare.

De flesta av det gamla bondesamhällena utvecklades i mitten av 1800-talet till industrisamhällen. I slutet på 70-talet så skedde en annan utveckling. Samhället började återigen formas om och bilda ett data, IT och tjänstesamhälle. Där är vi än i dag, hela tiden på jakt efter att hitta effektivare former och sätt att arbeta på. Att arbeta som jordbrukare i dag har sina svårigheter. Konkurrensen är stor och får tävla mott massproduktioner utomlands. Men hoppet finns, en växande trend och medvetenhet börjar visa sig hos den svenska konsumenten. Vi söker oss i dag till våra närområden för att handla dagsfärsk skörd. På så sätt så sparar vi också på miljön och undviker att varorna har fraktas på flyg, båt eller på stora lastbilar genom Europa. I Sverige så har vi också börjat tänka mer ekologiskt och vill ha våra produkter fria från besprutningar. Vi tänker också på människan som arbetar med att bruka jorden, hur deras arbetsvillkor ser ut, är de en produkt av barnarbete osv. Många jordbrukare i Sverige har ett ekologiskt tänk bakom sina grödor. De använder sig i mångt och mycket av vad den egna gården kan bidra med. I Sverige i dag så odlar vi potatis, sparris, jordgubbar, betor, sallader och olika former av kål. Till hösten då skörden är som störst så finns olika marknader runt om i landet där Kiviks marknad är en av de största. Under hösten högsäsong så frossar vi i godsaker som äpple, päron, plommon, bär, svamp och körsbär. I södra Sverige finns större odlingsmöjligheter än i den norra delen och största producenten i Sverige är förmodligen Skåne.