Bondelivet och EU – jordbruken i medlemsländerna

En stor del av EU:s budget går till jordbruken i medlemsländerna. Ca 40 % av hela EU:s budget går oavkortat till jordbruken. Många länder har framfört en önskan om att minska på bidragen så att pengarna kan gå till annat. Frankrike som är den största bidragsmottagaren vill dock att bidragen ska ligga kvar på samma nivå som de har gjort.

EU:s jordbrukspolitik har sett lika ut sedan 1960-talet och lyder som följer:

  • Höja effektiviteten inom jordbruket
  • Garantera en skälig levnadsstandard för lantbrukarna
  • Stabilisera marknaderna för jordbruksprodukter vilket innebär att minska effekterna av variationer i utbud och efterfrågan
  • Säkerställa att det finns jordbruksprodukter
  • Garantera att konsumenternas tillgång till jordbruksprodukter till rimliga priser ”

Stödet till jordbruket kallas också för direktstöd eller gårdsstöd och innebär i princip att EU stödköper jordbruksprodukter. Det finns vissa regler för att en gård ska få detta direktstöd och det är att jordbruket i fråga följer de regler och ramar som finns uppsatta i EU. I Sverige kallas detta stöd för gårdsstöd och för att få ta del av det så måste den som jordbrukar ha stödrätter. Man tilldelas en stödrätt per hektar mark och för att få bidraget så måste man erhålla minst fyra stödrätter. I dag ligger EU:s gårdsbidrag på 200 euro per hektar stödrätt. Det finns inga regler för vad som odlas på markerna så länge gården drivs i ett jordbruksformat och följer uppsatta regler och lagar. Allt stöd som betalas ut kommer direkt från EU och innebär inte (som i vissa fall) att EU- landet i fråga ska betala in en viss summa.

Den andra delen av EU:s bidrag till jordbruket går till utveckling av miljö och landsbygd, programmet som ska pågå till 2020 har fått en budget på 85 miljoner euro och varje land måste också tillföra minst lika mycket själva under den här tiden. EU har satt upp ett gemensamt mål för alla medlemsländer att följa och det är ”smart och hållbar utveckling för alla”. Alla länder får sedan med detta mål skapa egna nationella och regionala mål för just sitt land. Meningen med programmet är att landsbygden ska utvecklas och moderniseras genom att ge stöd till dels lantbrukare men också till andra drivande och livskraftiga företag som kan hjälpa till att ge en levande landsbygd.  Detta program kan då ge stöd till nya företag och drivande entreprenörskap på landsbygden.

Hur landsbyggdsprogrammet ska se ut bestämmer svenska regeringen som sedan skickar sitt förslag till EU-kommissionen som sedan ska godkänna det. Men syftet är att hålla landsbygden levande. I Sverige så har vi i dag avsatt 21 miljarder kronor från statskassan till programmet och från EU får vi 15 miljarder kronor, sammanlagt blir det alltså 36 miljarder under åren 2014-2020 som oavkortat ska gå till programmet. Statskassan är pengar som staten har att fördela på samhället. Pengarna i statskassan kommer från skatteinbetalningar, systembolaget är en monopol ägd av staten och även svenska spel som har monopol på alla spel över hundra kronor inom Sveriges gränser, inklusive svenska casino där inkomsterna från dessa går också direkt till statskassan. Pengar som är oerhört viktiga för att landsbygden ska få leva vidare och inte konkurreras ut av omgivande städer. Pengar som också ger stor hjälp till nystartade företag som vågar satsa på landsbygden och på så sätt också ge näring och arbetsmöjligheter.